När började du skapa?
Jag har tecknat och målat sedan barnsben. Min mamma är konstnär och min morfar var också det, så jag antar att det sitter till en viss del i generna. Jag var väldigt produktiv som liten och satt och ritade så fort tillfälle gavs.
Varför?
Jag har älskat det från första stund. Det finns ett behov av att måla. Jag mår helt enkelt bra av det. När jag ser på min omgivning så tänker jag ofta på vilka färger och former som finns omkring mig. Mina föräldrar har alltid uppmuntrat mitt skapande och mamma har alltid varit en stor inspirationskälla. Min morfar lärde mig oljemålningens grunder när jag var 14 år.
Vad är mest givande med ditt skapande?
Det är meditativt. Jag lyssnar ofta på en podd eller på musik när jag målar och är helt inne i målandet. Det är tillfredställande när jag lyckas med en tavla. Det är många målningar som blir misslyckade också men det är ju så man utvecklas. Målningarna blir sällan som jag har tänkt från början. Speciellt inte när jag målar med vått-i-våtttekniken i akvarell. Då får färgerna eget liv. Det är häftigt.
Brukar du ha utställningar för övrigt?
Jag har haft en del separatutställningar, de flesta på 90-talet när jag bodde i Falun. Då ställde jag ut på olika gallerier. På senare tid har jag ställt ut i Estniska huset 2019 tillsamman med min mamma och min son. Jag varit med på ett stort antal samlingsutställningar från 1989 och framåt. Jag har deltagit i Konstrundan i Upplands-Bro sedan 2012 och i Vårsalongen på Kulturhuset några gånger.
När blev du medlem i Konstformer.
Det blev jag 2012.
Vad vill du att betraktaren ska få för känsla av dina alster?
Ofta lugn och harmoni. Jag vill att man ska vilja titta länge på målningen. Vissa av målningarna har en humoristisk touch och då vill jag locka fram ett leende.